Linus På Linjen

Jag vaknade och tänkte direkt att det här stämmer inte. Vanligtvis reagerar jag på väckarklockan långt innan jag reagerar på att jag är vaken.
Det är därför jag kan lyckas med att stänga av den och gå och lägga mig igen utan att märka det.
Jag tror inte att det var det som hände imorse dock, men jag vaknade iaf inte av väckarklockan.
När det händer är första tanken "Oj, är jag så duktig att jag vaknar av mig själv i tid? shit" sen kollar man på klockan och ser att den är halv 11.
Då säger det *swoch* och man är ur sängen och i kläder på två minuter.. och inte ett dugg trött. Varför ska det krävas att man är en timme försenad för att man ska kunna komma ur sängen så fort?
Jag hann iaf till dagens andra lektion, tillräckligt i tid. och den gav mig inte så mycket..

Hela dagen var en sån där vanlig dag. Vi träffade Cicci på vägen hem, men det är inte så att det gick och gjorde dagen speciellt särskilld. Man träffar på folk man inte träffar på så ofta både nu och då.
Sen på hemvägen när jag satt på tvärbanan så hade jag en massa att gnälla över. Jag var kall för jag hade lämnat min jacka i skolan, jag orkade inte gå upp till skåpen efter engelskan för jag var på dåligt humör och det skulle bli en grej eftersom de andra sett till att de hade med sig sina saker så att vi skulle kunna gå direkt.
När jag tänker efter var det precis samma situation förra veckan. Det är en hel del dagar på sistone som jag varit grinig.
grinigheten försvann på tunnelbanan dock. Jag är inte så konsekvent att jag kan hålla mig grinig så länge när jag är grinig på folk. Om det inte är mamma xD Mamma kan jag fortsätta vara grinig på fast jag egentligen inte är grinig längre bara för att vara envis.. typ. Det funkar på Julle också ibland.. om jag är riktigt löjlig.
Men när jag skulle av tvärbanan höll jag på att missa att gå av för jag satt och läste och märkte inte att det blev min hållplats. När jag upptäckte det fick jag bråttom och skulle skynda mig för att inte tvärbanan skulle hinna åka. Då var det en som stod nära dörren som sträckte ut foten så att dörrarna inte skulle stängas för hon såg att jag skulle gå av. Det gjorde mig så jävla glad!
Så enkelt är det att göra någon annan skitglad. Ett tag gjorde jag det.. om jag såg någon springa till tvärbanan kunde jag stanna och hålla den åt dem. Men jag gör inte det längre, när jag tänkte på det blev jag lite ledsen igen (jävla hormonunge) xD

Hehe ^^ nu hällde mamma ut halva köket på golvet lät det som... xD Skadeglädje är den ända sanna glädjen.
Jag är skadeglad av mig.. Jag tycker det är roligt när folk misslyckas. Men 'folk' är inte begränsat till bara alla andra. Jag tycker det är kul när jag själv misslyckas också. Så det är inte folks olycka som är det roliga.. det är själva misslyckandet. Det blir fel när folk tar det personligt när jag blir skadeglad. Jag säger inte att De har Fel.. om man tar något personligt så är det så.. men det kan vara ett missförstånd och missförstånd är oftast alla inblandades "fel".. mer eller mindre. Men det kan ju lika mycket vara den som blivit missförstådd som uttryckt sig klumpigt som det kan vara den som missförstår som fattat konsigt.
Jag vet att jag aldrig menar något elakt när jag säger saker, visst tycker jag saker som vore elakt att säga. men jag skulle aldrig säga det till vederbörande om jag tyckte nåt illa om dem. Så om någon tar illa upp av det jag säger är det ett missförstånd.. ett missförstånd som kan komma sig av att jag yttryckt mig dumt lika gärna som att den andra tar åt sig i onödan, (det är nog tom troligare att det är jag som har utryckt mig fuckat. Jag kan verkligen lära mig uttrycka mig bättre, och nej bara för att jag har sagt att jag är dålig på att yttrycka mig så har jag inte befriat mig själv från ansvar eller nåt annat sånt)
Jag har bara kännt en hel del på sistånde att folk går in i försvarställning när man påstår att de har missförstått. Att säga att någon har missförstått är inte att anklaga den för att ha gjort fel! Jag klarar inte av det när folk tror att jag anklagar dem för att vara dum i huvet när de missförstått något jag sagt... det blir bara missförstånd på missförstånd när jag ska förklara att det var inte alls det jag menade.

Nu ska jag äta... det här får väl vara avslutat då.. xD