någonsin
Jens och Albin spelar wow. Jag sitter och lyssnar.. jag har säkert inte sagt ett piss på en halvtimme och det skulle inte förvånat mig om de glömt att jag är här. Men jag känner mig delaktig i deras konversation ändå för jag glömmer att man liksom behöver säga nåt för att riktigt räknas som det xD
Det är trevligt när det inte är så tyst.. blir lite mindre deprimerad då över att jag måste skriva engelskan. Fan Skype är trevligt.
Fast idag är ingen bra dag.. jag måste skriva engelska och det går seeegt och dåligt. Ska få till minst 1000 ord och jag ligger för närvarande på 250. Och då är drygt hälften på svenska och i stolpform om ungefär vad jag ska försöka ha med i texten.
Fast jag läste igenom min essä om Albert i Den unge Werthers lidande (jag är stolt som fan över den essän xD den blev bra!) Och den visade sig vara 1103 ord.. så då ska man nog kunna fjärta ut den mängen på engelska också.. det behöver ju inte göras lika ambitiöst och så.
Det här är min paus förresten.. jag får ha såna. jag bestämmer över mig själv! Fuck off!
Sen har jag bitit ner nästan alla naglar på högerhanden.. och jag har inte märkt det ett dugg :( Det var dåligt av mig.. det var ju lätt att komma ihåg att man inte skulle bita för att man såg att naglarna var långa. Nu gör man inte det för de är inte det och jag måste börja från början igen.. Jupp.. prutt. Nu kommer Jens bli gramse på mig.. borde inte skrivit nåt, då kanske han inte hade märkt nåt. Fast jag behöver ju honom för att sluta igen ändå..
once a druggie always a duggie..
Ska fixa mig en macka nu.. party party :)
Sen blir det väl att återgå till den där jävla engelskan..
